/ Category / Tarmhälsa

Low carb, tarmgenomsläpplighet och inflammation

Är det så att tarmen blir mer genomsläpplig med lågkolhydratkost? Första gången jag läste om det här var i ”The perfect health diet” av Paul Jaminet. Han skrev att om man drog ner för mycket på kolhydraterna så skulle det påverka tarmslemhinnan och göra den tunnare. Jag minns inte att han förklarade hur och varför (eller så ville jag kanske förstå just då 😉 men idag fick jag det förklarat för mig!

Bakterierna är beroende av fibrer, det är deras mat – och fibrer äter man inte speciellt mycket av om man kör low-carb.

Bacteria can be extremely resourceful in their dietary deprived state. That´s because they have another source of carbohydrates, our intestinal mucus.

Tänk om det är så att de börjar kalasa på tarmshlemhinnan!  Det i sin tur betyder ju att den blir mer genomsläpplig vilket bidrar till inflammation i kroppen…

Minns ni att jag pratat om MAC´s tidigare? Microbiota accessible carbohydrates – kolhydrater som dina gutbugs kan fermentera och göra energi av. 

MAC´s finns det rikligt av i grönsaker, rotfrukter, frukt och bönor. Så för att föda dina vänner (och för att få så många olika gynnsamma bakterier )behöver du äta en hel del MAC´s. Ju mer och fler MAC´s, desto mer kommer de att fermentera vilket genererar mer SCFA (short chain fatty acids) vilket bidrar till att stärka tarmslemhinnan och verkar dessutom ha en positiv effekt på vårt immunsystem. 

Vad tror vi om det här?

 

 

The Big MAC diet vs. the keto diet

Man skulle kunna tro att det handlar om high carb donken mat vs. extrem högfettskost, men så är det inte 😉
MAC´s är ”microbiota accessible carbohydrates” – alltså fiber som tarmbakterierna livnär sig på och som vi inte kan tillgodogöra oss och göra till energi.

För att få en frisk och  varierad tarmflora behöver man också få i sig en hel del MAC´s och det innebär ett stort intag av fiber – eller rättare sagt kolhydrater som kan bli bakteriemat. Det innebär alltså mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, havregryn och resistent stärkelse. High carb om man bara tänker i de termerna. Med tanke på hur mycket i vår kropp som styrs av tarmbiotan låter det rimligt att äta en kost som jobbar för och stödjer denna, eller hur? Om då alla dessa kolhydrater jag nämnde ovan är bra för tarmbiotan, då kan de väl inte vara skadligt eller ohälsosamt att äta mycket av dessa?

För ett par år sedan experimenterade jag med ”optimal ketos” för att se vad det gav för effekt på kroppssammansättning och vikt. Resultaten jag fick var inte alls de jag förväntade mig och det var väl lite efter det som jag började tänka i lite andra banor.
Hur som helst så såg jag att Martina gör ett liknade experiment just nu med keto-kost och kroppskompositon. Hennes resultat med ketoner och blodsocker skiljer sig verkligen från mina upplevelser, men vi är ju också väldigt olika både till kropp och ålder.
Det var i alla fall när jag läste om hennes projekt som jag kom att tänka i de här banorna – att bra kolhydrater (läs vilka ovan) inte kan påverka oss negativt. Varken vad gäller blodsocker, kroppskomposition eller hälsa. Det skulle ju rimma väldigt dåligt med tanke på att bakterierna behöver de här sakerna to live, thrive and multiply?!

Jag får helt enkelt köra the Big MAC diet under en månad och se vad som händer med blodsocker, kroppskomposition, träning och mående. Inte väga maten, inte räkna kolhydrater. Bara äta ”magsmart” helt enkelt. 

Hur tror du att resultatet kommer bli?

 

Mjölksyrade morötter med ingefära, vitlök och chili

Ett enkelt sätt att hjälpa dina goda tarmbakterier är att äta mjölksyrade grönsaker. Det här är ett skitenkelt recept som typs är omöjligt att misslyckas med! Är du sugen på att börja mjölksyra så är det här en bra start. Morötterna kräver inte lika lång beredningstid som surkål, däremot är väntetiden nästan densamma. Men, den som väntar på nåt gott 😉 Tänk på att väja ekologiska grönsaker för bakterieflorans skull!

Mjölksyrade morötter, 1 liter

  • 1 kg morötter
  • 15 g jodfritt salt
  • 50 g ingefära
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 stor röd chili
  1. Riv morötter och ingefära på grövsta sidan av ett rivjärn och lägg i en stor glas- eller träskål. Skölj men skala inte morötterna innan du river dem. 
  2. Skiva vitlöken tunt och finhacka chilin. Blanda ner i morötterna tillsammans med saltet. Låt dra 10 min.
  3. Pressa sedan blandningen med näven så att det vätskar sig rejält!
  4. Börja sedan packa morötterna hårt i en väl rengjord 1-liters burk med snäpplock. Pressa och fyll på tills det är ca 2 cm upp till kanten. 
  5. Lägg på en tyngd som håller nere grönsakerna i vätskan. Jag brukar ta en liten glasskål om det får plats. Om inte det funkar tar jag ett vitkålsblad och använder som ”lock” därefter fyller jag en plastpåse med vatten som tyngd. Anledningen till vitkålsbladet är att jag inte vill att plasten ska ha kontakt med grönsakerna som sen ska ätas. 
  6. Stäng locket och ställ på en bricka på en mörk, rumstempererad plats i 12-14 dagar. Vätska kan pysa ut, därav brickan. 
  7. Efter dessa 12-14 dagar är det dags att flytta grönsakerna till kylen och låta dem mogna yttterligare 2-4 veckor. 
  8. Min erfarenhet är ju längre väntetid desto bättre smak, men prova dig fram! 

Ät gärna några matskedar mjölksyrade grönsaker varje dag. Bortsett från att det är väldigt gott så hjälper det dina goda tarmbakterier att göra sitt jobb, dvs att hjälpa dig må ditt allra bästa. En ganska liten effort för en stor vinst. 

Vad säger du, ska du inte prova?

Magsmart mat

Det är faktist inte så svårt att vara ett magsmart pretto 😀 Däremot behöver man kanske planera lite för att vara ett. Men inte ens det är speciellt svårt eller tidskrävande. Såhär gör jag för att få till det i vardagen. 

En magsmart tallrik innehåller

  • Vattenlösliga fibrer = grönsaker. Själv steker jag på grön – eller vitkål, vitlök, lök och blandar med gröna bladgrönsaker som jag förvarar i kyl i ett par dagar. I kylen finns även tunt skivad rödbeta, grovrivna morötter och annat grönt. Tag vad som finns! Frysta bär är också ett säkert kort. Lång hållbarhet och fyllda med nyttigheter!
  • Resistent stärkelse = Jag kokar hela veckoransonen av resistent stärkelse, dvs kokta kalla potatisar-sötpotatis- jordärtskocka och ibland ris i början på veckan. Sen är det bara till att plocka fram vad som behövs efter behov. 
  • Fermenterade grönsaker = Det finns alltid något mjölksyrat i min kyl. Om man inte gör det själv går det att köpa på större matbutiker. Tänk bara på att produkterna inte ska vara pastöriserade. Då är de (värdelösa) verkningslösa. Surtantes syrade har bra produkter och finns på en hel del livsmedelsbutiker här nere i Skåne. 
  • Inulin = rå jordärtskocka, sparris, vitlök och lök. Inulin stimulerar tillväxten av de goda tarmbakterierna. Tänk bara på att inulin kan ge ganska rejäla gaser om tarmfloran inte är så bra. Kan kanske vara bra att känna till 😉 

Jag tröttnar aldrig på den här tallriken! Men sen går den ju att variera i det oändliga med val av grönsaker, protein, örter och vinägretter.