/ Category / Tarmhälsa

Magsmart mat – hummus och falafel

Igår åt jag fetaostfyllda rödbetsbiffar med hummus till middag och idag åt jag hemmagjord falafel med en hummusbaserad avokadoröra. Min man undrar vem jag är och var hans fru tagit vägen och om jag ska bli en vegetarian nu hahaha?  Well, nä det har jag inga planer på. Men det ena måste ju inte utesluta det andra?!

Det finns väl ingen här som missat artiklarna om typ 1 diabetikernPatrik Olsson som fick bukt på sitt blodsocker med hjälp av bönor? Och har man det minsta intresse för hälsa och magsmart mat så är det bönor, inulin, kokt kall potatis och ännu mer bönor som är på tapeten 😉 Och fermenterade grönsaker såklart.

Jag har haft en ganska fientlig inställning till bönor under relativt många år. Mest på grund av att jag förlitat mig på andras ”kunskap” om dessa och antagligen bara tagit in det som jag var villig att ta in.  ”Jag har hört att / Jag har förstått att”… Så bör man inte jobba. Det är både naivt och trångsynt.

När det kommer till kost och hälsa kan det vara svårt att ”överge” en livsstil och tro som man haft under en lång tid. Men för att växa som människa gäller det ju att vara öppen för ny input, nya rön samt att ha en vilja och förmåga att våga ändra gamla invanda värderingar och beteenden. Vilket även den gamle LCHF:aren Erik Litsfeldt visar med sin samverkan i boken ”Låt bönor förändra ditt liv”

Hur som helst, för mig är det en helt nu värld som öppnas. Jag är skitdålig på allt vad bönor och vegetarisk mat heter, men jag är öppen för att prova och se om jag upplever några hälsofördelar. Har ni några bra recept med bönor (dock inte sojabönor) så dela gärna med er!

 

Low carb, tarmgenomsläpplighet och inflammation

Är det så att tarmen blir mer genomsläpplig med lågkolhydratkost? Första gången jag läste om det här var i ”The perfect health diet” av Paul Jaminet. Han skrev att om man drog ner för mycket på kolhydraterna så skulle det påverka tarmslemhinnan och göra den tunnare. Jag minns inte att han förklarade hur och varför (eller så ville jag kanske förstå just då 😉 men idag fick jag det förklarat för mig!

Bakterierna är beroende av fibrer, det är deras mat – och fibrer äter man inte speciellt mycket av om man kör low-carb.

Bacteria can be extremely resourceful in their dietary deprived state. That´s because they have another source of carbohydrates, our intestinal mucus.

Tänk om det är så att de börjar kalasa på tarmshlemhinnan!  Det i sin tur betyder ju att den blir mer genomsläpplig vilket bidrar till inflammation i kroppen…

Minns ni att jag pratat om MAC´s tidigare? Microbiota accessible carbohydrates – kolhydrater som dina gutbugs kan fermentera och göra energi av. 

MAC´s finns det rikligt av i grönsaker, rotfrukter, frukt och bönor. Så för att föda dina vänner (och för att få så många olika gynnsamma bakterier )behöver du äta en hel del MAC´s. Ju mer och fler MAC´s, desto mer kommer de att fermentera vilket genererar mer SCFA (short chain fatty acids) vilket bidrar till att stärka tarmslemhinnan och verkar dessutom ha en positiv effekt på vårt immunsystem. 

Vad tror vi om det här?

 

 

The Big MAC diet vs. the keto diet

Man skulle kunna tro att det handlar om high carb donken mat vs. extrem högfettskost, men så är det inte 😉
MAC´s är ”microbiota accessible carbohydrates” – alltså fiber som tarmbakterierna livnär sig på och som vi inte kan tillgodogöra oss och göra till energi.

För att få en frisk och  varierad tarmflora behöver man också få i sig en hel del MAC´s och det innebär ett stort intag av fiber – eller rättare sagt kolhydrater som kan bli bakteriemat. Det innebär alltså mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, bönor, havregryn och resistent stärkelse. High carb om man bara tänker i de termerna. Med tanke på hur mycket i vår kropp som styrs av tarmbiotan låter det rimligt att äta en kost som jobbar för och stödjer denna, eller hur? Om då alla dessa kolhydrater jag nämnde ovan är bra för tarmbiotan, då kan de väl inte vara skadligt eller ohälsosamt att äta mycket av dessa?

För ett par år sedan experimenterade jag med ”optimal ketos” för att se vad det gav för effekt på kroppssammansättning och vikt. Resultaten jag fick var inte alls de jag förväntade mig och det var väl lite efter det som jag började tänka i lite andra banor.
Hur som helst så såg jag att Martina gör ett liknade experiment just nu med keto-kost och kroppskompositon. Hennes resultat med ketoner och blodsocker skiljer sig verkligen från mina upplevelser, men vi är ju också väldigt olika både till kropp och ålder.
Det var i alla fall när jag läste om hennes projekt som jag kom att tänka i de här banorna – att bra kolhydrater (läs vilka ovan) inte kan påverka oss negativt. Varken vad gäller blodsocker, kroppskomposition eller hälsa. Det skulle ju rimma väldigt dåligt med tanke på att bakterierna behöver de här sakerna to live, thrive and multiply?!

Jag får helt enkelt köra the Big MAC diet under en månad och se vad som händer med blodsocker, kroppskomposition, träning och mående. Inte väga maten, inte räkna kolhydrater. Bara äta ”magsmart” helt enkelt. 

Hur tror du att resultatet kommer bli?

 

Mjölksyrade morötter med ingefära, vitlök och chili

Ett enkelt sätt att hjälpa dina goda tarmbakterier är att äta mjölksyrade grönsaker. Det här är ett skitenkelt recept som typs är omöjligt att misslyckas med! Är du sugen på att börja mjölksyra så är det här en bra start. Morötterna kräver inte lika lång beredningstid som surkål, däremot är väntetiden nästan densamma. Men, den som väntar på nåt gott 😉 Tänk på att väja ekologiska grönsaker för bakterieflorans skull!

Mjölksyrade morötter, 1 liter

  • 1 kg morötter
  • 15 g jodfritt salt
  • 50 g ingefära
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 stor röd chili
  1. Riv morötter och ingefära på grövsta sidan av ett rivjärn och lägg i en stor glas- eller träskål. Skölj men skala inte morötterna innan du river dem. 
  2. Skiva vitlöken tunt och finhacka chilin. Blanda ner i morötterna tillsammans med saltet. Låt dra 10 min.
  3. Pressa sedan blandningen med näven så att det vätskar sig rejält!
  4. Börja sedan packa morötterna hårt i en väl rengjord 1-liters burk med snäpplock. Pressa och fyll på tills det är ca 2 cm upp till kanten. 
  5. Lägg på en tyngd som håller nere grönsakerna i vätskan. Jag brukar ta en liten glasskål om det får plats. Om inte det funkar tar jag ett vitkålsblad och använder som ”lock” därefter fyller jag en plastpåse med vatten som tyngd. Anledningen till vitkålsbladet är att jag inte vill att plasten ska ha kontakt med grönsakerna som sen ska ätas. 
  6. Stäng locket och ställ på en bricka på en mörk, rumstempererad plats i 12-14 dagar. Vätska kan pysa ut, därav brickan. 
  7. Efter dessa 12-14 dagar är det dags att flytta grönsakerna till kylen och låta dem mogna yttterligare 2-4 veckor. 
  8. Min erfarenhet är ju längre väntetid desto bättre smak, men prova dig fram! 

Ät gärna några matskedar mjölksyrade grönsaker varje dag. Bortsett från att det är väldigt gott så hjälper det dina goda tarmbakterier att göra sitt jobb, dvs att hjälpa dig må ditt allra bästa. En ganska liten effort för en stor vinst. 

Vad säger du, ska du inte prova?