Jägare och samlare

september 4, 2017

Det är nu drygt tre veckor sedan jag lämnade storstaden för lantlivet och jag älskar det! Jag har länge lekt med tanken på att lämna Malmö för ett liv närmare skog och vatten och på dessa få veckor står det klart att det är så det måste bli.

Det är en sån lyx att ha skogen precis runt husknuten! Mullar minst en timme om dagen. Och självklart passar jag på att samla under tiden. Hallon, blåbär, lingon och svamp. Jag är verkligen en samlare.

Men alla samlare behöver ju en jägare och även om jag inte känner en personligen så har jag sån tur att jag har en jägarfru i klassen! Vi har pratat mycket om djurhållning, kvalitet och mat – så när hon frågade om jag ville ha ett par duvor som hennes man skjutit var jag inte sen att tacka nej. Även om det betydde att de kom i ”intakt” skick.

Jag har aldrig plockat, flått eller ”styckat” en fågel (eller något annat djur) tidigare och det kändes lite motigt från början, men den känslan gick över väldigt snabbt. Det var inte värre än att ta ur en fisk. Med lite hjälp från Youtube lyckades jag riktigt bra – och efter första filén var utskuren var det som att jag aldrig gjort något annat 😉

Det blev en väldigt god middag!  Ugnsrostade grönsaker, duvbröst och en krämig kantarellröra med bacon, lök, vitlök och crème fraiche och så lite lingon på det. Det var många år sedan jag åt duva, kanske 30 år sedan, men gud vad gott det var! Det var mer som kött i konsistensen och viltsmaken var mild. Påminde lite om hjortfilé.

Klockan har nu hunnit bli sju och jag tänker bege mig ut på en morgonpromme innan frukost. Därefter blir det till att läsa lite facklitteratur innan skolan börjar. Life is sweet!

Teambuilding

Hemma igen efter tre fantastiska dagar på Hölick´s havsresort! Vilket ställe!
Det ligger precis vid havet i en skog! Vad mer kan man önska?
Vi åkte dit för att sammanfoga gruppen och lära känna varandra bättre. Kursledarna kunde inte valt ett bättre ställe att göra det här på. Vad jag förstått gör man den här resan varje år med det gäng som ska gå utbildningen.

Det har varit väldigt intensiva dagar vad gäller intryck. Man har blivit fullmatad med så vacker natur samtidigt som man tagit del av varandras bakgrund och livshistorik. Det har stundtals varit väldigt tungt och känslosamt, men jag har även skrattat så mycket så käkarna har börjat värka.

Det har gått väldigt snabbt att känna förtroende och tillit till den här gruppen och då har vi bara träffats under en veckas tid. Alla känns väldigt jag-äkta och det är en unik känsla. Det finns liksom inget filter man försöker gömma sig bakom.

Här kommer lite fler bilder från resan.

I den här lilla stugan bodde jag med tre andra tjejer.

Skogen precis runt om husknuten! Och helt folktomt! Jag tror aldrig jag har varit ensam i en skog utan att stöta på en annan människa.

Det fanns ganska mycket blåbär kvar så det blev en hel del av den varan under tiden man vandrade. Lyxigt!

Vid havet igen.

Och kvällarna avslutades vid öppen eld. Jag måste börja elda mer.

Ikväll är det lyskväll. Man tar farväl av sommaren och det gör man genom att tända eldar och marschaller längs med kustremsan. Vi ska ut på Borka Brygga och och kolla.

Nu ska jag ut en sväng i skogen och plocka lite hallon. Känns som att säsongen snart är över så det gäller att passa på.

 

 

Skolstart

Long time no see! Som ni kanske märkt har jag varit borta både från blogg och andra sociala medier över sommaren. Jag tog sommarlov helt enkelt, men nu är jag tillbaka!

Jag har nu varit här uppe i Forsa i tre dagar och börjar känna mig riktigt hemmastadd. Resan upp gick bra, men den var lååååååång. Det tog ungefär 9 timmar dörr till dörr med alla buss och tågbyten, så att åka hem över helgerna är inte ett alternativ. Jag är helt enkelt fast här upp i de Hälsingländska (kan man säga så?) skogarna 😀

Att packa ner hela sitt liv, eller i varje fall stora delar av det, och ensam få det med sig upp var svårare. Det skulle aldrig gått utan vakuumpåsar, that´s for sure. Vilken jäkla smart grej! På det sättet gick det att komprimera alla kläder och textilier så jag kunde få plats med allt annat jag behövde ha med mig upp. Men det väger ju en del. När hjulen på resväskan knappt går att rulla och tyngden av ryggan vill tippa en bakåt och man vet att man har 600m i uppförsbacke framför sig, då är man jätteglad att man styrketränar.

Jag har hunnit landa ganska bra i mitt ”nya” liv. Är oerhört tacksam att jag fått den här möjligheten! Konstigt nog har jag inte varit ett dugg orolig inför den här resan, vilket jag ser som ett gott tecken. Har haft en bra magkänsla hela tiden och den håller i sig än.

Har inte hunnit prata med alla mina kursare än, men de jag väl hunnit spendera tid med spär på den goda magkänslan. Vissa människor klickar men direkt med. Sen är vi ju alla här med ett gemensamt intresse och samma syfte vilket ökar känslan av samhörighet. Ja det här året kommer garanterat att bjuda på en inre resa. Det har lärarna gjort klart väldigt tydligt. Det är med skräckblandad förtjusning jag kommer ta del av det här, men det kommer definitivt bli intressant!

Just nu öser regnet ner och prognosen ser inte ut att bli bättre förrän framåt kvällen. Det får bli en innedag helt enkelt. Ska nog börja med att läsa lite. Det blir ”Beroendepersonligheten” och ”Att släppa taget”. Efter det ska jag gå till ”gymmet” här på skolan. Lägger upp en bild senare så ni ser hur det ser ut. Känns som att det kommer bli ett träningskort inne i stan framöver 😀

Känns kul att skriva igen! Kanske för att jag haft en lång paus, kanske för att det är början på något nytt- oavsett så ses vi förhoppningsvis här snart igen!

 

 

Forsa nästa!

Om drygt två månader lämnar jag Malmö för ett års studier i Forsa, som ligger en bit utanför Hudiksvall 😯 ! Det är med skräckblandad förtjusning som jag tackat ja till den här utbildningen till beroendeterapeut. Avståndet är det som avskräcker mig, i övrigt är jag sååå taggad och tacksam för den här möjligheten och vart det kommer leda mig.

Just nu är tankarna inte så mycket på själva utbildningen utan allt runtomkring, som…
Hur kommer det vara att läsa igen?
Hur kommer jag trivas i en studentkorridor?
Vad ska jag göra med all egentid?
Hur kommer jag trivas med mina kursare?
Studielån -hur ska jag klara mig ekonomiskt?
Vad ska jag packa i? Hur ska jag få plats med allt jag vill ha med mig?
Det är såååå långt bort. Det tar ca 10 timmar att ta sig dörr till dörr.
Det kommer antagligen dröja 10 veckor innan jag träffar min man igen. Det är ju inte klokt! Fast man kan ju alltid ses i Stockholm en helg 😀

Hur som helst så känns det här som att jag påbörjar ett nytt kapitel i livet. Välbehövligt och mycket välkommet!